Böcker

This study is an attempt to bring together three different perspectives on the question whether multiculturalism is a feasible option for a modern state containing several ethnic groups and cultures. The major part of this study is empirical, consisting of a case study of the relationship between multiculturalism and nationhood in Canada. The empirical part is divided in two, one written by anthropologist Christer Lindberg and focusing on Canadian Indians, the other by sociologist Svante Lundberg, discussing the impact of nationalism in Quebec on the political landscape of that province. In addition to these two empirial chapters, the study includes a critical analysis of multiculturalism as a normative principle, written by moral philosopher Per Bauhn.

Erland Nordenskiöld, son till den berömde Adolf Nordenskiöld, Nordostpassagens upptäckare, var liksom sin far forskningsresande, men hans blickar riktades mot sydligare områden. Han startade sin karriär som zoolog med en resa till Patagonien 1899. Under följande expeditioner till Argentina, Bolivia och Peru kom dock hans intresse att allt mer koncentreras till den indianska befolkningen – med den självpåtagna rollen som etnograf och arkeolog. Totalt gjorde han sex mycket spektakulära forskningsresor och kom att bli en av sin tids främsta experter på Sydamerikas indianer.

I Sverige gjorde Erland Nordenskiöld karriär som museiman i Göteborg där han specialiserade det etnografiska museets samlingar till Sydamerika. Museet var på 1920-talet ett av de ledande i världen på detta område. År 1924 blev han professor i antropologi vid Göteborgs högskola. Men mest känd och i det närmaste folkkär blev Erland Nordenskiöld för sina populärvetenskapliga böcker, Indianlif (1910), Indianer och Hvita (1911) och Forskningar och äventyr i Sydamerika 1913–14 (1915), som alla blivit klassiker. I dessa skildringar av forskningsresandets vedermödor blev han en av de första att avslöja de övergrepp som sk

Kurzbeschreibung
Dieses einzigartige, durchgehend illustrierte Kompendium schamanistischer Lebenswelten beleuchtet einen geheimnisvollen Komplex aus Glauben, Mythen und Ritualen, der in Europa und Asien, Nord- und Südamerika verbreitet ist. Dabei ist der Schamane ein Mittler zwischen der Welt der Menschen und der Welt der Geister. In ekstatischem Zustand verlässt der Schamane seinen Körper und unternimmt Reisen in die Unterwelt, den Himmel oder in Meerestiefen. Als Heiler sucht er die Seelen Erkrankter und bringt sie zurück, als Seelenführer begleitet er die Seelen der Verstorbenen ins Jenseits. Auch als Wahrsager, Leiter der Opferzeremonien und Sänger sind seine Tätigkeiten eng mit dem Alltag der Menschen verbunden.

Der Verlag über das Buch
Das einzigartige Standardwerk über die faszinierende Welt der Schamanen

Der Band NORD- UND SÜDAMERIKA bietet einen Überblick über die Weiterentwicklung der schamanistischen Vorstellungen aus Europa und Asien und spürt die zentralen Themen des amerikanischen Schamanentums auf: die Heilungstechniken, die Initiationsriten, den Gebrauch von Masken, die Bedeutung von Musik, heiligen Orten und halluzinogenen Pflanzen, die Riten der Reinigung und Heilung.

Eric von Rosen (1879–1948) blev allmänt bekant för två saker: för sina resor och forskningar gällande Sydamerikas indianer och för att hans svägerska, Carin von Kantzow, gifte sig med Hermann Göring. Om etnografen och nazisten greve Eric von Rosen har Christer Lindberg nu skrivit en fängslande biografi, späckad av fakta och upplysningar. Eric von Rosen var amatörforskare, sportsman och äventyrare likaväl som vetenskapidkare. Han var också en populär författare vars reseskildringar på svenska språket spred kunskap om de länder och folk som han besökte. Genom födsel och ohejdad vana var han därtill en man som kände alla som betydde något i sin tids Sverige: kungligheter och aristokrater, forskningsresande och professorer, celebriteter och meniga. Ett panorama över denna tids Sverige öppnar sig genom hans brev, fotografier och skrifter. Christer Lindberg kallar sin bok I en förgången värld. Det är en lyckligt vald titel, inspirerad av Eric von Rosens bok En förgången värld. Forskningar och äventyr bland Andernas högfjäll från 1919. Skildringen av Eric von Rosen och livet kring ”nazistnästet” Rockelstad kan på oss verka lika främmande och bisarr som skildringen av livet bland Andernas indianer torde ha verkat på den bokens läsare. Vi skräms, men måste ändå vara tacksamma mot Christer Lindberg för att han låter oss bläddra i detta familjealbum från det trots allt nära förgångna.

Denna biografi om Bob Marley är berättelsen om en liten stor man. Boken riktar sig till den som vill veta mer om Marley och hans sånger och skildrar också det samhälle och den kultur som formade Marley och reggaemusiken.

Marleys dramatiska liv skildras mot bakgrund av det politiska och sociala våldet på Jamaica: hur han från att ha varit en ligist och slagskämpe i Kingston blev en symbol för kampen mot orättvisorna, de lidandes och fattigas röst i världen.

Bob Marley blev reggaemusikens superstjärna och väckelseprofet för rastafarianismen, en religiös rörelse som många velat avfärda som en bisarr lära om marijuana och dyrkan av den afrikanske despoten Haile Selassie I. Christer Lindberg visar att det grundläggande budskapet i musiken i stället är visioner om frihet, broderskap och solidaritet.

Vi får följa hur de stora sångerna växte fram — ”I Shot The Sheriff”, ”Get Up, Stand Up”, ”No Woman, No Cry” och alla de andra klassikerna. Christer Lindberg tar oss också med till de berömda konserterna på Roxy i Los Angeles, Madison Square Garden i New York — och Gröna Lund i Stockholm.

I en samling biografiska essäer får vi på nytt möta kvinnorna och männen bakom de stora verken om mänskligheten, bland andra Franz Boas, Margaret Mead, Ruth Benedict, Bronislaw Malinowski, Marcel Mauss, Edmund Leach, Claude Lévi–Strauss, Pierre Bourdieu. Odyssén i tid och rum spänner över två sekel från Amazonas och Bali till universitetsvärlden i Oxford, New York och Paris. Nya antropologiska porträtt är en bok för grundutbildningen i kultur- och socialantropologi men bjuder också på spännande möten med sociologi, psykologi och religionsvetenskap, vilket gör den relevant för alla med intresse för de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena.

Glimtvis har vårt släkte kunnat fånga kärnan: ”… vad livet är och var hitom tanken och bortom samhället: i det tankfulla betraktandet av en bergart som är vackrare än allt vi lyckats producera eller i förnimmelsen av en liljas doft som ger oss mer än alla visa böcker eller i den tålamodsmättade, lugna och ömsesidigt förlåtande blinkning man ibland i plötsligt samförstånd kan växla med en katt” (Claude Lévi-Strauss slutord i Spillror av paradiset).

Tanken, samhället, geologin, liljan och katten har alla sin plats i Christer Lindbergs framställning av Lévi-Strauss liv och vetenskapliga gärning. Han placerar Lévi-Strauss verk i skärningspunkten mellan den franska sociologin, företrädd av Emile Durkheim och Marcel Mauss, och den amerikanska kulturantropologin såsom den formades av Franz Boas.

Genom Christer Lindbergs tolkning och redogörelse för Lévi-Strauss samlade produktion leder ett spår bakåt till de stora filosoferna och viker av från samhällsvetenskapens huvudfåra i riktning mot konstens och estetikens värld. Resultatet blir ett collage där Montaigne och Rousseau tillsammans med Baudelaire, Breton och Ernst bildar ett antropologiskt ramverk av regnskogar, släktträd, myter och magi.

Boken har fått en fin recension i Svenska Dagbladet! Omnämns också i samband med Lévi-Strauss sorgliga frånfälle i Sydsvenskan.

Fotografiets möjligheter till seende och deltagande är denna boks tema. Den vänder sig till fotoentusiaster och samhällsvetare och placerar sig såväl framför som bakom kameran. Bildmässigt gör den ett nedslag i Vilda västern med färgstarka personligheter som Billy the Kid, Buffalo Bill och Sitting Bull. Den behandlar skärningspunkterna mellan fakta och fiktion, dokumentation och konst, avbildning och gestaltning. Vidare utforskas tankar om kultur och deltagande, kamerans funktion som modernitetens samvete och själva tagandet och skapandet av en bild. Till sist skjutes det vilt från höften när antropologen och fotografen möts i ett gemensamt deltagande.

Möt kvinnorna och männen bakom de stora verken om mänskligheten: Margaret Mead, James Frazer, Knud Rasmussen, Claude Lévi-Strauss m.fl. Antropologiska porträtt är en serie biografiska essäer om antropologer skrivna av antropologer – en odyssé i tid och rum som spänner över två sekel från Amazonas och Thule till Mloda Polskas Kraków och intelligentsians Paris. Antropologiska porträtt är en lättillgänglig framställning som riktar sig till alla med intresse för de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena. Dess översikt och aktualisering av en rad teoretiska inriktningar inom socialantropologin gör dessutom Antropologiska porträtt till ett värdefullt komplement inom disciplinens grundutbildning.

Våldsamma konflikter mellan landets ursprungsbefolkningar och myndigheterna har på senare tid skakat Kanada. Christer Lindberg ger här, med glimtar från indianbyar, förhandlingsbord, internatskolor och museer, en översikt av de kanadensiska indianerna och deras krav på erkännande, landrättigheter och självstyre. Social misär och fattigdom präglar det dagliga livet på indianreservaten och de som bor där plågas av kollektiva minnen av förtryck och förnedring, men det indianska "uppvaknandet" leder till ökad självkänsla och en renässans för hantverk, konst och religion.

I en samling biografiska essäer får vi på nytt möta kvinnorna och männen bakom de stora verken om mänskligheten: Ruth Benedict, Gregory Bateson, Margaret Mead, Pierre Bourdieu m.fl. Odyssén i tid och rum spänner den här gången över fem sekel från Amazonas och Bali till universitetsvärlden i Paris. Varje porträtt har ambitionen att väva samman den skildrade antropologens(eller proto-antropologens) liv och verk.
Antropologiska porträtt 2 är liksom sin föregångare en populär framställning som riktar sig till alla med intresse för de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena. Dess översikter och aktualisering av en rad teoretiska inriktningar inom socialantropologin gör dessutom boken till ett värdefullt komplement inom disciplinens grundutbildning.