Christer Lindberg

I en samling biografiska essäer får vi på nytt möta kvinnorna och männen bakom de stora verken om mänskligheten: Ruth Benedict, Gregory Bateson, Margaret Mead, Pierre Bourdieu m.fl. Odyssén i tid och rum spänner den här gången över fem sekel från Amazonas och Bali till universitetsvärlden i Paris. Varje porträtt har ambitionen att väva samman den skildrade antropologens(eller proto-antropologens) liv och verk.
Antropologiska porträtt 2 är liksom sin föregångare en populär framställning som riktar sig till alla med intresse för de humanistiska och samhällsvetenskapliga områdena. Dess översikter och aktualisering av en rad teoretiska inriktningar inom socialantropologin gör dessutom boken till ett värdefullt komplement inom disciplinens grundutbildning.

Baron Erland Nordenskiöld was born on July 19th, 1877. As a son of the great explorer Adolf Nordenskiöld he was predestined to follow the road of scientific pursuit. Moving from the field of the natural sciences to anthropology, Nordenskiöld took the chair as professor of "general and comparative ethnography" in the early 1920's. This position at the University of Gothenburg marked the beginning of modern anthropology in Sweden.

This study is an attempt to bring together three different perspectives on the question whether multiculturalism is a feasible option for a modern state containing several ethnic groups and cultures. The major part of this study is empirical, consisting of a case study of the relationship between multiculturalism and nationhood in Canada. The empirical part is divided in two, one written by anthropologist Christer Lindberg and focusing on Canadian Indians, the other by sociologist Svante Lundberg, discussing the impact of nationalism in Quebec on the political landscape of that province. In addition to these two empirial chapters, the study includes a critical analysis of multiculturalism as a normative principle, written by moral philosopher Per Bauhn.

Erland Nordenskiöld, son till den berömde Adolf Nordenskiöld, Nordostpassagens upptäckare, var liksom sin far forskningsresande, men hans blickar riktades mot sydligare områden. Han startade sin karriär som zoolog med en resa till Patagonien 1899. Under följande expeditioner till Argentina, Bolivia och Peru kom dock hans intresse att allt mer koncentreras till den indianska befolkningen – med den självpåtagna rollen som etnograf och arkeolog. Totalt gjorde han sex mycket spektakulära forskningsresor och kom att bli en av sin tids främsta experter på Sydamerikas indianer.

I Sverige gjorde Erland Nordenskiöld karriär som museiman i Göteborg där han specialiserade det etnografiska museets samlingar till Sydamerika. Museet var på 1920-talet ett av de ledande i världen på detta område. År 1924 blev han professor i antropologi vid Göteborgs högskola. Men mest känd och i det närmaste folkkär blev Erland Nordenskiöld för sina populärvetenskapliga böcker, Indianlif (1910), Indianer och Hvita (1911) och Forskningar och äventyr i Sydamerika 1913–14 (1915), som alla blivit klassiker. I dessa skildringar av forskningsresandets vedermödor blev han en av de första att avslöja de övergrepp som sk

Kurzbeschreibung
Dieses einzigartige, durchgehend illustrierte Kompendium schamanistischer Lebenswelten beleuchtet einen geheimnisvollen Komplex aus Glauben, Mythen und Ritualen, der in Europa und Asien, Nord- und Südamerika verbreitet ist. Dabei ist der Schamane ein Mittler zwischen der Welt der Menschen und der Welt der Geister. In ekstatischem Zustand verlässt der Schamane seinen Körper und unternimmt Reisen in die Unterwelt, den Himmel oder in Meerestiefen. Als Heiler sucht er die Seelen Erkrankter und bringt sie zurück, als Seelenführer begleitet er die Seelen der Verstorbenen ins Jenseits. Auch als Wahrsager, Leiter der Opferzeremonien und Sänger sind seine Tätigkeiten eng mit dem Alltag der Menschen verbunden.

Der Verlag über das Buch
Das einzigartige Standardwerk über die faszinierende Welt der Schamanen

Der Band NORD- UND SÜDAMERIKA bietet einen Überblick über die Weiterentwicklung der schamanistischen Vorstellungen aus Europa und Asien und spürt die zentralen Themen des amerikanischen Schamanentums auf: die Heilungstechniken, die Initiationsriten, den Gebrauch von Masken, die Bedeutung von Musik, heiligen Orten und halluzinogenen Pflanzen, die Riten der Reinigung und Heilung.